Indy och jag gjorde vår första entré i utställningsringen i dag.
Det blev genast väldigt tydligt att min hund är en landsortshund som möter begränsat med folk och andra hundar.
Trots att vi gick en låååååång promenad på morgonen innan vi körde till Tusby så gick Indy igång på högvarv i samma sekund som han hoppade ur bilen.
Det var ingen liten utställning hellar – eller ja, nybörjaren här tyckte att det var väldigt stort. Det var över 200 hundar som deltog sammanlagt och i valpklassen var det 74 deltagare om jag inte minns helt fel.

Indy fick sällskap av sin bror Nemo och jag fick stöd och tips från Nemos matte Mira.
Det var väldigt svårt att få Indy att koncentrera sig – han var som en liten apa i ändan på ett snöre – mer akrobat än hund…
Och så klantade sig matte på väg in i ringen och vevade till med armen så den hoppade ur led och direkt i igen – men jag tappade förstås kopplet så Indy dansade in i den intilliggande ringen för att hälsa på alla fina hundar där. Högröd i ansiktet återvände jag med min infångade valp och tog ny sats.

Väl i ringen så gjorde Indy så himla bra ifrån sig! Jag visade Indy samtidigt som en liten terrier och med bara två hundar i ringen så uppförde sig min valp exemplariskt. Domaren fick titta på hans tänder och han gav henne till och med en försiktig puss.
Han stod snällt stilla och verkade riktigt stolt. Alla tips jag fått om hur jag skulle klappa honom under magen och svansen hjälpte jättemycket och trots min tvekan kunde vi till och med köra vårt lilla race med ett utställningskoppel.

Därefter hade Indy svårt med koncentrationen. När alla valpar som fått blått band skulle visas så blev det för mycket. Vi var närmare 40 i ringen och det var för många hundar nära inpå. Indy hade jättesvårt att koncentrera sig och han gick inte alls att få kontakt med. Medan Mira och Nemo fick stanna i ringen så blev Indy och jag ursäktade.
Men Mira tyckte att Indy gjorde jättebra ifrån sig och att han verkligen har potential. Och jag måste erkänna att han verkligen visade på talang när han väl kom in i ringen.
Så jag kanske trots allt får ändra lite uppfattning om det här med utställningar… :)
Vi behöver bara lite mer träning, Indy och jag.

Till sist – en bild av Indy och Nemo efter att allt var avgjort. Indy placerade sig inte och Nemo kom trea! Stort grattis till Mira och Nemo!