Sambon och jag föredrar lite olika utrustningar på promenaderna med hunden. Sambon föredrar vanligt halsband med ett sådant där moderna plastspänne som man snabbt klickar ihop. Och vanligt läderkoppel i lite längre variant. Själv föredrar jag sele och flexikoppel eftersom jag tycker att det känns mildare mot Indy med selen när han drar i kopplet och dessutom tycker jag att det känns stadigare och som om jag liksom har ett bättre grepp om hunden. Att jag föredrar flexikopplet är dels för att jag man kan träna Indy lite lättare utan att ha honom lös – vilket vi inte kan för att det finns på tok för mycket kaniner OCH stora vägar i närheten så vi vågar inte riskera att han sätter iväg efter sitt jaktbyte… Dessutom får Indy känna sig lite friare fastän vi har honom under kontroll.
Och träningen har gått bättre med flexikopplet. Indy har blivit mer lyhörd och vi har fått lite fart på utomhusträningen.

Men nu har Indy börjat uttrycka en åsikt om utrustningen. Så fort jag ska ta med honom ut börjar han backa ut ur hallen och vill INTE komma till mig så jag kan sätta på honom kopplet. Eftersom att jaga honom inte är en bra sak brukar jag helt enkelt öppna ytterdörren och gå ut själv – utan honom – för att strax komma in igen och då låter han mig motvilligt sättas  selen och så kan vi gå. Men proceduren börjar bli lite irriterande, och jag beklagade mig för sambon – som sa att han aldrig sett Indy göra något sådant. Och mycket riktigt. När sambon ska ut med hunden så kommer han glatt till dörren och står snällt stilla medan han får halsbandet på sig och så är de iväg…
Verkar som om männen i huset gaddat ihop sig mot mig.
De nobbar den säkra selen med reflexer på och föredrar den snabba och enkla lösningen med halsbandet.
Så jag försökte åtminstone införa reflexväst på både hund och husse.
Hur tror ni det gick?