Så här i sportlovstider har vi fått besök av min syster och hennes två barn.
Meningen var att de skulle få ”uppleva en riktigt vinter” – vilket de just det här året kunde gjort på hemmaplan i Skåne, men här finns i alla fall tillägget finsk kyla. :)

Indy ÄLSKAR gästerna. Han får så mycket uppmärksamhet och blir så ompysslad att han mest ligger på sidan hela tiden och blir kliad på magen. Min syster följer han efter precis överallt. När de först kom och hon försvann in på toaletten en stund satt han och ylade vid dörren…
Och han är överlycklig när han får följa med ut och åka skidor. Eller ja – någon av oss promenerar med honom medan resten åker skidor.
Fast han blir lite för exalterad och plötsligt har han trasslat in sig bland stavar och skidor och på marken ligger en frustrerad skidåkare medan Indy glatt skuttar runt och tycker att livet leker.
Mina förhoppningar om att en dag kunna fästa honom i ett sådant där midjebälte så han kan springa intill när jag skidar har grusats något.
Men skam den som ger sig. Nästa år kanske Indy kan vara min draghjälp i uppförsbackarna.

Tillbaka efter en tur på skidor.