Man skulle ju kunna tro att Indy som AVSKYR regn skulle tycka att tisdagens snöoväder var riktigt trist – men ack nej…
Husse och matte knatade huttrande efter en yster drever som betedde sig ungefär som en kalv på grönbete…
Lyckan blev total när grannarnas huskyflickor gick till attack. Nu när Ines och Minni är lite större tycker Indy det är mycket roligare att brottas med dem.
Har funderat några gånger på min kortbenta hunds fascination för stora damer… De ska vara minst i husky-storlek för att vara intressanta.
Alla mindre hundar kissar han på… :(
Nåja – en lyckad kväll för Indy med andra ord!
Snöbrottning med tjejerna och sedan sprintlopp i snöyran.
Själv hoppas jag på att vädret är lite vänligare imorgon.
Två timmar efter promenaden fryser jag fortfarande.
Trots att jag hade långkalsonger på.

PS: Chefens tryffelhund fick ett älgben av mig och Indy. Han hade aldrig smakat på ett riktigt köttben och så kunde det ju inte vara så han fick ett av Indys färska som precis kommit från jaktlaget.
Rapporterna säger att Svenni var mycket skeptisk i 5 minuter. Sedan började han slicka på det. En liten stund senare hade han fattat galoppen och älgbenet stod sig slätt mot tryffelhunden.
Anar att chefen kommer köpa fler köttben i framtiden. ;)