Ibland undrar man verkligen över hur hundens smaklökar fungerar.
Indy blir regelrätt förolämpad av en skål Eukanuba Wild Nature-foder och vägrar äta det om vi inte maskerar torrisarna med lite keso eller något annat.
Däremot så tycks fuktspärr smaka…
Vi håller på att fixa lite i bastun och hade satt fuktspärr på en liten yta som ska kaklas om.
Pensel och andra verktyg stod i en liten hink med vatten för rengöring.
Och där tog jag Indy på bar gärning igår – med huvudet i hinken glatt lapandes vattnet med upplöst fuktspärr i!
Han var ljusblå i pälsen på hakan så det fanns ingen tvekan om vad som hänt.
Raskt i med paraffinolja och så väntade vi ett tag innan vi tog den nu vattentäta hunden på sen kvällspromenad.
Inget hände.
Eller jo, Indy skuttade glatt runt och fångade snöbollar, spårade kaniner och grävde efter gnagare.
Men ur den bakre ändan kom ingenting.
Vi stålsatte oss för en orolig natt eftersom paraffinoljan förr eller senare har sin verkan.
Men klockan 6.45 när jag klev upp för att göra mig i ordning för att åka till jobbet sussade Indy sött i fotöljen i sovrummet.
09.30 ringer sambon. Hunden är glad och lycklig – men fortfarande inget bajs.
Så vi kan ju konstatera att Indy har en mage av stål som till och med kan motstå paraffinoljans verkningar.
Men frukosten ville han inte ha. Nä det var ju de där äckliga torrisarna nu igen…