Jag har varit på sjukhuset för en mindre operation och under natten som jag var borta sov Indy på min sida av sängen. Trots att han i vanliga fall gillar att ligga nära någon och värma sig.
I dag när jag kom hem rusade han för att möta mig men han hoppade inte och försökte inte komma åt att slicka mig i ansiktet som han brukar.
Sedan när jag lade mig tillrätta på soffan för att vila lade han sig tätt intill och somnade med en djup och lycklig suck.
När han sedan hämtade ett tuggben så tittade han en stund på täcket över mina ben som han i vanliga fall vill ligga på men ångrade sig och hittade ett annat ställe att lägga sig tillrätta med sitt ben.
Så det kanske är som de säger – våra husdjur känner på sig när vi inte är riktigt krya och har ont.
Husse tar hand om promenaderna så länge och jag får nöja mig med att längta efter en promenad i snön. Jag har i alla fall en fyrfota kompis som håller mig lite sällskap på soffan.