Arkiv för ‘Hundutställningar’ kategorin

Temperamentstest

Publicerad: 07/09 18:54

Indys bror Nemo har varit på ett så kallat temperamentstest.
Här är en film från när man utförde en del av testet!

YouTube Preview Image

Det verkar finnas en uppsjö av olika tester som poängsätter hundars mentalitet, temperament eller andra förmågor som oftast har relevans för brukshundar.
Vissa test är ett måste för att hunden ska kunna göra jaktprov eller liknande och i slutändan viktiga för om hunden kan ställas ut i brukshundsklassen.

Det test som Nemo var med om är inte godkänt för att tävla i brukshundsklass, och bara 4 drevrar har någonsin testats!
Löst översatt så poängsattes följande saker för att avgöra Nemos lynne:
Förmåga att arbeta självständigt
Skärpa/vakenhet
Vilja att försvara
Vilja att kämpa
Nerver/Dådkraft
Temperament
Hårdhet
Vilja att släpppa någon nära
Skotträdsla

Maxpoäng som hundarna kan få är 300 och för sällskapshundar räknas 140-180 poäng som bra resultat.
Tyvärr kan det vara ganska svårt att få plats på ett test eftersom de flesta arrangeras av lokala klubbar som prioriterar sina egna medlemmar först, så om man inte tillhör någon lokal klubb som utför tester kan det vara besvärligt att få hunden testad.
Mellan 30 och 50 euro får man vara beredd på att det kostar!
Och det är förstås frivilligt om man vill testa sin hund eller inte. Många uppfödare uppskattar om man gör det.
Själv är jag lite sugen på att se hur Indy skulle klara sig i ett prov som detta.
Han fick ju trots allt beröm för sin mentalitet av en dommare i specialtävlingen för drevrar förra året!

Ni röstar väl?

Publicerad: 08/05 22:44

Ni har väl inte missat Husishunden 2011???
10 finalister tävlar nu om titeln!
Du hittar alla här: http://www.hbl.fi/husishunden/
Där finns också information om hur du röstar!

60 Drevrar på en äng…

Publicerad: 02/08 15:04

I går tog jag med Indy på en Dreverutställning.
Sammanlagt 60 hundar var anmälda till specialutställningen i Tammela.
Indy och jag var tvugna att börja dagen tidigt eftersom Indy skulle in i ringen redan strax efter 10 på morgonen.
Vi mötte upp med Mira och Indys bror Nemo som också skulle visas.
Det låter mycket om en Dreverutställning. Det är ju inte en väldigt tyst ras – de gillar att prata och skälla. Eller nåja, många av dem.
Medan Nemo satt i sin bur och högt och ljudligt sa vad han tyckte satt Indy mest ganska tyst. Han gnällde lite oroligt emellanåt.
I ringen gick det bra. Indy blev först orolig och började gnälla men när jag satte mig så han såg var jag var så blev han lugnare.
Han lät domaren titta på tänderna lugnt och fint och blev inte ett dugg rädd för mätstickan när han skulle mätas. 35 cm blev han uppmätt till.
Slutgiltiga omdömet blev Mycket god vilket vi förstås är otroligt nöjda över.
Och av 5 hundar placerade sig Indy som fjärde trots att han skakade lite och pep i ringen.
Det som verkar vara till Indys nackdel är att han fortfarande har väldigt markerade drag (Drevrar ska inte ha mycket till panna tex.) och att han är ganska bred mellan framtassarna.
Men han växer än så vi får ge honom några chanser till i några utställningar.
Och dessutom så är Indy finast i världen för oss. Och det är ju huvudsaken!

Lite bilder från vår dag i Tammela!

Indy och jag njuter av solen och passar på att vänja oss vi att det finns hundar överallt omkring oss.

Poserar för lite bilder till uppfödaren på Kennel Ancer's.

Indy blir mätt av domaren Juhani Lappi.

Indy ställer upp fint i ringen och Mira gjorde ett fantastiskt jobb!

Inga anmärlningar på Indys rörelser!

Indys bror Nemo fick bedömningen Utmärkt och placerade sig som trea i sin grupp. Och sedan tävlade han om titeln Bästa hanhund.

En stjärna!

Publicerad: 24/05 22:06

I går var Indy och jag på den stora utställningen i Hamina.
Hade jag vetat hur stor utställningen var hade jag nog aldrig vågat mig dit med honom – men ibland är det bra att vara oinformerad. ;)

Indy blev förstås väldigt uppjagad men till min stora förvåning lugnade han sig väldigt fort. Vi mötte upp med Mira Holm som skulle visa honom så att de fick bekanta sig med varandra. (Mira äger förövrigt Indys bror Nemo.)
En stund innan det var dags tog vi oss till ring 17 där många av jakthundsraserna visades. Publiken runt den ringen var lite annorlunda mot de flesta andra – många herrar i kamouflage och jaktmotiv på tröjorna.

Först när de visade drevervalparna började jag bli nervös. Och det var väl tur för nu hann det inte smitta av sig på Indy.
Och han äntrade ringen med schvung i stegen och med en uppmärksamhet riktad mot Mira som var helt otorlig! Han hade så skoj!
Posera kunde han också tydligen.
Och stå still!
Eftersom allt detta nu gått vägen var jag övertygad om att han skulle hoppa på domaren Eero Tapiola och försöka pussa honom – men till min stora förvåning stod Indy stilla med blicken riktad rakt fram och lät sig bli tittad i munnen och kollad i pälsen.
Och han åt godis!!!
Det har han ALDRIG gjort i stökiga miljöer förut.
Ett tag trodde jag att någon snott min hund och ersatt honom med ett utställningsproffs… ;)

Sedan kom stunden då bedömingen var klar…

Mira hade sagt att hon tycker att det är ok om indy får ett blått band och bedömningen ”god” eftersom det är hans första utställning och han har så lätt för att bli stressad då han bor på landet.
Men där stod funktionären med ett rött band i handen! Domaren ansåg honom ”mycket god”!
Handlern Mira utbrast i ett ”YES!” och nappade åt sig bedömningspappret.
Lätt omtumlad satt jag och väntade på att hon skulle hjälpa till och visa en av drevertikarna och sedan ytterligare en hund. Anteckningarna på pappret jag höll i handen var ju på finska och det enda jag lykades tyda var ”hyvä pää” och ”hyvä tyypi”.
Under tiden dök Indys uppfödare från Kennel Ancer’s upp – hon hade jobbat som ringsekreterare lite längre bort och hon hade varit väldigt nervös eftersom det var Indys första utställning och domaren är känd för att vara hård. Hon ögnade igenom bedömningen och log med hela ansiktet.
Sedan blev jag översköljd av råd om fler utställningar och jaktprov.
Så det blir nog några utställningar till.
Nu har vi ett eget utställningskoppel som vi kan öva med – men jag överlåter utställningarna åt en handler. I ringen trivs jag inte, så det är bättre att någon annan får min hund att se snygg ut.

Till sist några bilder av vår dag i Hamina!

Med handlern Mira Holm i ringen.

Indy står still!!!!

Rör sig riktigt fint i ringen.

Så poserade vi för fina bilder till kennelns hemsida.

Önska oss lycka till!

Publicerad: 22/05 19:13

I morgon åker jag med Indy till Hamina för hans första riktiga utställning!
Jag räknar inte med någonting – det är svårt att socialisera en hund när man bor mitt ute på landet och jobbar inne i stan. Inte många timmar över till att ta med honom till ställen med massa folk och andra hundar…
Vårt eget fel förstås eftersom vi inte prioriterat det, men han är en bra hund som är lycklig ute i skogen och han har kompisar att leka med så han tar ingen skada.
Han blir bara väldigt uppjagad i miljöer med mycket människor och många hundar – så morgondagen blir social träning och förhoppningsvis ett inte allt för dåligt omdömme. :)
Oavsett vad som händer tycker jag att Indy är finast i världen!

En uppskruvad liten apa

Publicerad: 20/09 19:01

Indy och jag gjorde vår första entré i utställningsringen i dag.
Det blev genast väldigt tydligt att min hund är en landsortshund som möter begränsat med folk och andra hundar.
Trots att vi gick en låååååång promenad på morgonen innan vi körde till Tusby så gick Indy igång på högvarv i samma sekund som han hoppade ur bilen.
Det var ingen liten utställning hellar – eller ja, nybörjaren här tyckte att det var väldigt stort. Det var över 200 hundar som deltog sammanlagt och i valpklassen var det 74 deltagare om jag inte minns helt fel.

Indy fick sällskap av sin bror Nemo och jag fick stöd och tips från Nemos matte Mira.
Det var väldigt svårt att få Indy att koncentrera sig – han var som en liten apa i ändan på ett snöre – mer akrobat än hund…
Och så klantade sig matte på väg in i ringen och vevade till med armen så den hoppade ur led och direkt i igen – men jag tappade förstås kopplet så Indy dansade in i den intilliggande ringen för att hälsa på alla fina hundar där. Högröd i ansiktet återvände jag med min infångade valp och tog ny sats.

Väl i ringen så gjorde Indy så himla bra ifrån sig! Jag visade Indy samtidigt som en liten terrier och med bara två hundar i ringen så uppförde sig min valp exemplariskt. Domaren fick titta på hans tänder och han gav henne till och med en försiktig puss.
Han stod snällt stilla och verkade riktigt stolt. Alla tips jag fått om hur jag skulle klappa honom under magen och svansen hjälpte jättemycket och trots min tvekan kunde vi till och med köra vårt lilla race med ett utställningskoppel.

Därefter hade Indy svårt med koncentrationen. När alla valpar som fått blått band skulle visas så blev det för mycket. Vi var närmare 40 i ringen och det var för många hundar nära inpå. Indy hade jättesvårt att koncentrera sig och han gick inte alls att få kontakt med. Medan Mira och Nemo fick stanna i ringen så blev Indy och jag ursäktade.
Men Mira tyckte att Indy gjorde jättebra ifrån sig och att han verkligen har potential. Och jag måste erkänna att han verkligen visade på talang när han väl kom in i ringen.
Så jag kanske trots allt får ändra lite uppfattning om det här med utställningar… :)
Vi behöver bara lite mer träning, Indy och jag.

Till sist – en bild av Indy och Nemo efter att allt var avgjort. Indy placerade sig inte och Nemo kom trea! Stort grattis till Mira och Nemo!

match2

Nytt försök till premiär

Publicerad: 19/09 18:22

I morgon gör jag och Indy ett nytt försök. Vi ska på en inofficiell utställning i Tusby.
Indys bror kommer också vara med och hans matte Mira ska hjälpa och stötta mig genom alla turer i utställningsringen.
Måste erkänna att trots mina försök att läsa på så blir jag väldigt lätt yr i huvudet av alla rosetter, färger och ritualer i utställningssammanhang.
Att man kan gå vidare har jag förstått men hur det går till verkar faktiskt vara en komplicerad matematisk uträkning som man förmodligen inte lär sig förrän man är antagen till NASAS rymdprogram…
Dessutom har min bok om hur man förbereder sig för utställningar ett helt kapitel om klädsel. Det ÄR verkligen en hel vetenskap det här med att visa sin hund.
Men jag har gett mig katten på att ge det ett ärligt försök. Vem vet? Jag kanske skaffar mig en ny hobby i morgon.

Hundkojan

RSSHundkojan

Indy lär Annika Madejska att sitta fint

  • Om Bloggaren

    Annika Madejska är en av 1773 kvinnor som 2005 flyttade från Sverige till Finland. Hon är född och uppvuxen utanför Lund i Skåne och bor numera i Vichtis. Tidigare har Annika haft katter, fåglar och kaniner – aldrig en hund. Indy är en av cirka 255 registrerade drevrar i Finland. Han föddes den 6 februari i Imatra och har 9 syskon. Drever är en jaktras som beskrivs som både självständig och envis med mycket stark jaktinstinkt. Indy ska i framtiden jaga tillsammans med sin husse.
  • Kalender

    mars 2024
    M T O T F L S
    « maj    
     123
    45678910
    11121314151617
    18192021222324
    25262728293031
  • Arkiv

  • Kategorier